Det gör ont ont ont i hela min kropp & själ.
Finns inga ord som kan beskriva detta, men allt får bara inte rasa för mig nu. Inte nu, jag har inte tid med sånt här, har annat i livet att fixa och glädjas åt. Inte vara ledsen, det har vi inte tid med. Sorg är inget för mig, jag har inget att sörja. Ändå säger maggropen mig nåt annat. Jag känner på mig att nåt kmr hända, nåt som inte är roligt. Låt det inte hända nu! Låt det få vänta tills jag känner mig stabil igen, snälla!